Presentkort är alltid en bra present! De här fina sakerna fick jag av farmor, indirekt, jag fick presentkortet av henne =) Väskan är stor.. fast liten för att tillhöra mig. Men jag får plats med lilla datorn, skolböcker och allt annat jag stoppar i min väska!

Hannes och jag har lite olika åsikt om vad som är ordning på datorn. När han har installerat om min dator har han sparat över alla mina bilder och andra filer till sin dator under tiden, och där har de ofta blivit kvar sen.. Många gånger har han bett mig kolla igenom alla mappar och fundera över vad som ska sparas och inte. Och det har jag gjort! Jag har kollat på gamla bilder, och skrattat åt kul videoklipp och annat. Ja, sen sorterade jag väl aldrig, och radera sånt som fanns dubbelt av, och hela den biten, som Hannes tydligen tyckte ingick i sorteringen. Jag har stenkoll, samma bild ligger i ACER –>Aggie –> bilder –> random-mappen och i Agnes sortera –> Gammalt –> Mappar –> Bilder –> Hemma –> Pappa-mappen. Vadå ologiskt?? Vadå för många mappar? Hannes tycker att jag borde strukturera upp lite, och ha ett system som fungerar, så jag hittar den bild jag letar efter, utan att behöva ha den på 4 ställen på datorn. Jag förstår inte vad han menar.

Se till exempel här vilken kul grej ja hitta på 4 ställen på datorn:

Den som dricker ensam har bara sig själv att fylla.
Den man ligger med får bädda.
Den som söker, han letar.
Den som tar, han har.
Det vi inte gör idag slipper vi göra om imorgon.
Har man slagit yxan i båten får man ro som fan.

När kroppen skapades ville alla kroppsdelarna vara chef.
Hjärnan sade: Då det är jag som kontrollerar alla delar och tänker för alla, måste jag vara chef.
Benen sade: då det är vi som bär människan dit hon vill och utför det som hjärnan ger en vink om, så vill vi vara chef.
Ögonen sade: Då det är vi som ser till att inget händer och varnar Er när någon fara hotar, så vill vi vara chef.
Och så fortsatte händerna, hjärtat och lungorna – alla med samma yrkanden att få bli chef.
Slutligen begärde arslet att man skulle välja honom till chef. Alla kroppsdelarna skrattade och tyckte att idén var fullkomligt absurd – att ha ett arsle som chef.
Arslet blev mycket ilsken, slöt ihop sig, tjurade och vägrade att överhuvudtaget fungera.
Till följd av detta fick hjärnan feber, ögonen skelade och gjorde ont, benen blev svaga och händerna hängde slappt ner. Ja till och med hjärtat och lungorna fick svårt att fortsätta arbeta.
Till slut vädjade alla kroppsdelarna bönfallande till hjärnan och trots allt låta arslet få bli chef.
Och så blev det – alla andra kroppsdelarna får uträtta arbetet, medan arslet bara leker chef och endast åstadkommer en massa skit.
Sensmoral: För att bli chef behöver Du inte vara geni, bara ett vanligt enkelt arsle.

Förhoppningsvis stämmer ovanstående inte in på Din chef! =)

Eftersom jackan jag ville testa inte finns i någon butik fick jag ta och beställa den. Nu är det bara att hålla tummarna för att den passar, och för att den ser ut som jag tänkt Ofta ser ju kläderna lite annorlunda ut när man väl får hem dem… Och så hoppas vi att det inte är så kallt närmsta veckorna, för den kommer inte förrän v38, och jag vill inte fryyysa!

  Nu har ju inte jag en bild på honom som ung på min dator, så jag kan inte visa hur likt det är, men mamma, mormor och morfar.. Ni måste väl endå se hur slående likt det är!! Eller, har jag helt fel..? Nej, jag har alltid rätt. Så nu vet alla ni andra; såhär såg min far ut som ung! Och nu sjunger han Standing where you left me på Nyhetsmorgon! =) Haha

Det går faktiskt förvånansvärt bra att vara lantis i Stockholm. Ännu har ingen haft svårt att förstå min östgötska, och jag hänger med i stockholmstugget. Men, man kan inte lyckas med allt.. Jag gick vilse i en galleria, och hittade ingen väg ut. Det hela slutade med att jag spatserade alla tre våningsplanen om två gånger, innan jag kom ut. Jag lyckades också med det fantastiska att få ett högljutt fel-larm att tjuta när jag skulle gå genom spärren till tunnelbanan. En äkta stockholmare håller nämligen hela sin plånbok, eller till och med hela väskan, mot läsaren istället för att plocka ut kortet, och lika fräsig ville jag vara. Men som östgöte har man ett chip-busskort från Östgötatrafiken också. Två chip blev för mycket för läsaren som inte förstod vad jag ville göra (jag ville ju komma igenom spärren, såklart!) och den pep ihärdigt, ända till jag tog kortet ur plånboken och blippade bara SLkort mot läsaren. Så nu har jag lärt mig det, jag kan inte fräna mig med plånboken mot läsaren. Jag har också blivit skrämd av en läskig unge på tunnelbanan. Han stirrade på mig, och läste mina sms över min axel. När jag stirrade tillbaka tittade han inte bort som en normal människa gjort, utan stirrade vidare. Då blev jag rädd och sätet blött. Nej, inte direkt, men nästan! Jag var lite rädd att han skulle följa mig ut från tåget sen, och råna mig, eller förfölja mig i mardrömmar om natten, men än har jag klarat mig!

Så, alla ni fegisar i Linkan, flytta inte hit, ni hör ju själva hur läskig storstan är för en lantis.

Det var väl aldrig någon som tyckte vi var krångliga igår med väskan..?? I så fall ska ni få chockas. Jag köpte slingfärg till håret igår, men med alla turer till och från Skhlm hann jag inte färga. Så det skulle jag göra idag istället. Jag öppnar förpackningen och sätter på mig den snygga hättan. Jag ska just till att öppna blekmedlet när jag inser att en sak saknas i paketet; virknålen/penseln.. Alltså den man ska ha för att dra upp slingor ur hättan med, och sedan pensla på färgen med. Utan den blir det GANSKA svårt att göra slingor. Nej förresten, det är omöjligt. Så jag ringde butiken och berättade min upptäckt. Det är inte tillåtet att lämna tillbaka hårfärg tydligen, men jag stod på mig lite och spelade oförstående, så jag fick byta till en komplett förpackning. Toppen! Nu är jag snart snygger i håret

De fina ljusstakarna och ett kort. Prenumerationen var så svår att fånga på bild, men den fick jag ju också! =)

Det är såklart ingen som missat att Aggie fyller år! När jag vaknade kl 8 hade redan 5 personer skickat sms och grattat. Under dagen har det droppat in grattis på grattis i sms-inkorgen. Tack!! =) När jag loggade in på  Fejjan fick jag en bunt grattis till, många kommer ihåg mig!

Hannes uppvaktade mig med helårsprenumeration på Cosmo och två ljusstakar. Han hade lite svårt o bestämma sig för vilken tidning jag kan tänkas tycka är kul… så frågar han Lunkan. Hon berättar stolt att hon vet att jag prenumererat på Cosmo förut, så Hannes kände sig trygg beslutet att beställa just den tidningen. Haha, jag har aldrig läst Cosmo förut!  Aldrig! Men jag ser fram emot att få göra det i ett helt år! Det är faktiskt supermysigt när det dimper ner en tidning i brevlådan som man kan läsa i ett varmt bad om hösten, uppkrupen i soffan, eller på en filt i gräset i soligt sommarväder…

Jag har också börjat skolan. Yes, nu är första dagen avklarad! Imorgon ska jag tidigt upp igen och då sätter det fart på allvar. Så här långt känns det bra, och jag tror det blir ett roligt och lärorikt år! Heja mig!

Efter skoldagens slut lagade vi tacos. Det är väl typisk lunch en födelsedag? Gott var det i alla fall! Sen åkte vi till Skhlm, för fröken H. hade ju presentkort att handla upp! Dock valde jag att spara på födelsedagspengen ett tag, eftersom Gina Tricot inte hade något som passade mig den här gången.. Istället handlade jag på Hm och Ur&Penn. En kofta som jag hade spanat in sen tidigare (Frida och Lunkan, nu är vi lika fina, haha) och hårfärg. På Ur&Penn var det rea, så jag kunde inte låta bli att köpa 3 halsband, jag behövde bara betala för 2! Alla halsband kostade 30, och endå 3 för 2. Tjihoo säger den nyblivna fattiga studenten!

Hannes som också är student skulle köpa en väska att ha till skolan. Vi hittade en supersnygg Björn Borg med supersmarta fack och extra vaddering för datorn. När den var betald gick vi in i en annan väskaffär (dumt gjort!) och hittar en precis likadan, fast hundra kronor billigare. Vafaan, sa vi, och åkte hem. Hemma får vi se att en söm är ful, och ser ut att kunna gå upp.. Eller är det bara en lös tråd som trasslat in sig i en söm? Det blev i vilket fall den avgörande faktorn. Vi åkte tillbaka för att lämna igen väskan och köpa den billigare väskan i den andra affären. Men det är ju lite pinsamt att lämna tillbaka en väska och gå rätt in i affären mitt emot och köpa en likadan.. *Smider planer* Hannes går in och lämnar tillbaka väskan, medan jag traskar in i affären mitt emot och köper den likadana. Kollar sömmen, ber till och med om att få mäta att datorn går i (dvs, kontrollera att det är exakt samma väska). Vi åker nöjda hem och packar upp den nya väskan. Det är en annan väska. Den saknar smart fack och extra vaddering för datorn, men är i övrigt exakt lika dan. Det var alltså därför den var billigare! Den här väskan är värdelös. Hela syftet med en ny väska var att den skulle skydda datorn. Så, vi åker tillbaka IGEN, för att lämna igen den nya väskan och köpa tillbaka den första väskan. Inte ett dugg pinsamt, nej nej. Vi börjar med att lämna tillbaka den nya väskan, inga konstigheter. Men nu måste vi ju gå in i affären mitt emot och köpa en likadan. Inget att välja på, vi spatserar in. Lyckliga över att det är en ny kassörska ställer vi oss i kö för att köpa tillbaka väskan som ligger kvar bakom disken. Vad vore inte den här dagen, om inte den förra kassörskan kommer ut i butiken för att också ställa sig i kassan. Ett jobbigt ögonblick för oss krångelnissar, men Hannes sväljer och tar till orda:

- Det här är lite roligt.. Jag vill köpa tillbaka väskan igen.
Kassörskan ser helt tom ut.
- Är du säker den här gången då?
- Ja då. Mycket ska man vara med om…!
Det var kanske just vad kassörskan tänkte. Hannes betalar och tackar för hjälpen när kassörskan börjar se det roliga i det hela istället för bara det jobbiga med oss veliga kunder.
- Ja, ångrar du dig så vet du var vi finns!

Tack!  Nu har Hannes i alla fall en snygg väska, och vi har fördrivit en hel eftermiddag på Skhlm, med dubbla besök hemma mellan varven!

Nu ska vi göra tacosnacks av resterna från lunchen. Jag har modifierat Fias idé lite.. Det blir mycke godare på mitt sätt förstås! Du behöver: Två tortillias, köttfärs och ost. Lägg köttfärs och ost mellan två tortillias, som en pannkakstårta, och grädda i ugnen tills osten smält. Skär i tårtbitar och mumsa medan det är varmt!  ( det är ju födelsedag, så någon form av tårta ska man ju käka! )

Hannes lägger sista biten…!

En hylla över sängen kom på plats också! Äntligen något på väggarna där =) (Och nej, den är inte sned, det är kameran som gör perspektivet lite snett )

Pappa passade på att posera lite:

Sen finns de ju småbarnen som roar sig med annat.. Alltså småbarnen som inte fyllt 22 än. Jag hitta en vindruva som va dubbel Den ser ut som ett par boobies eller en nästipp med två näsborrar

Nu är det klart i ena änden, men där bordet ska stå är det bara halvt golv än Imorn fixar vi (dem andra) det sista! Jag ska inspektera flera vindruvor!

Allt sågande orsakar mängder av grönt damm.. och det går vi och andas in! När vi nyser kommer det att stänka ut Hulken-snor! Illgrönt och tjockt och läskigt… Som en grötig smet av damm och snor….! ATJOO!