Idag är jag sådär ruskigt produktiv! Började dagen med jobb, sen sprang jag in på HM, hitta hårfärg och foundation. Känner mig lite som Kissie ( http://www.kissies.se/ ) när jag shoppar så, man kan ju tro att jag är rik! Efter det bar stegen hem. Hannes och jag rostade mackor, och jag grillade avocado. Receptet bjussar jag på! Sen skulle jag sy vetevärmare, men jag hade ingen tråd.. Så jag sprang till Åhléns och köpte tråd, och en kalender! Hitta en sån som man gör framsida själv till..! Jag gör alltid så fina kalendrar! Nu har jag sytt två vetevärmare.. En liten och smal, som passar att lägga över en trött nacke, eller mensvärkande mage.. En en lång smal, som Hannes använder som halsduk xD Gosigt för nacke/axlar, och att vira runt midjan om man är trött i ryggslutet. Nu är veten slut, så någon mer blir det inte…

Aggies bästa avocadorecept:
1 avocado
2 stora skedar créme fraiche
1 sked sån där orange rom, eller vad det är
Lite hackad rödlök
Svartpeppar
Dela avocadon, och peta ur kärnan, akta händerna när du går lös med kniven! Rör ihop de andra ingredienserna, och lägg i avocadohålen, grilla lite i ugnen, så det blir varmt.
Fasen va bra jag är på att formulera recept! Jag tror jag ska skriva en kokbok. “På en höft, sådär” är mitt bästa mått.

…helt utan anledning tror jag. Hannes kom fram till att jag nog funkar som den roliga bebisen som skrattar.. Så han tjoade “BING” och jag tjöt av garv. Synd att vi inte filmade, det måste sett fruktansvärt kul ut… Ett projekt för imorn kanske? (Eller imon som Anna säger, smålänning där! Det finns en bokstav som heter “R” Anna! I know.. Imorn är inget riktigt ord, men mer rätt än imon?) Well well, jag ska glo klart på Idol, gråta över min stackars mage, och sen sova.. En vecka med dagismat sätter fart på magen, den går runt som en torktumlare, bubblar som fan. Skulle nog behöva släppa en liten fis! Jag som brukar leva på chips, knäcke o nyttig mat är inte en vana. Kombinera detta med apgarv oavbrutet i 20 min, så förstår ni att det är synd om min mage.
Kommer ni o fikar imorn? Jag gör storartad comeback på Chocolat. Kanske är det sista gången.. tredje gången gillt säger man ju, så det här bör vara sista chansen att få Aggies fina hjärtan på kaffet!

Kanske är det så att jag skrattade för lite igår. Men idag skrattade jag gott åt A-K:s användande av ordet klumpar. Alla har väl sagt att någon annan är klumpig.. Men A-K utvecklade det lite, och suckade åt en unge “GUD VA DU KLUMPAR DIG!” .. verkar kanske inte speciellt kul nu.. Men just då, och sättet hon sa det på, var fantastiskt roligt. Och faktiskt sitter jag här, ensam hemma, skriver på min lilla blogg och fnittrar fortfarande åt A-K:s uttryck.. Och hela dagen har jag gjort samma sak. När någon är klumpig och snubblar, så har jag spelat upp sekvensen framför mig i min lilla hjärna.  “gud va du KLUMPAR dig!”.. Hohoho! Jag kanske bara är totalt humorbefriad.. Eller tvärt om. Jag har fått så mycke humor att jag ser roliga vinkar på sånt som inte ens är roligt. Hum jag vet inte. Jag garva även för mig själv när jag satt på personaltoan o pinka, för då hade A-K sagt något kul igen. “Jag springer på toa” sa jag. “Det är ju bättre om du sätter dig ner” säger hon. Fy va jag fnittra. Det är nog sviterna från den dåliga dagen igår, som gör att allt som är bättre än då, känns fantastiskt bra idag. Typ A-K:s vitsar. Såna där dåliga som man sitter och fnittrar åt på toa…

Just nu är jag dödshungrig. Jag som ätit frukost hemma, dagsfrukost, lunch och mellis… Klockan är bara 5. Hur är det möjligt?! Jag överväger att springa till Hemköp efter en påse chips. Mjeeeehehe! Det får man faktiskt om man slitit som jag har gjort hela veckan! Eller får man inte..?

Idag har jag haft en rakt igenom dålig dag. Allt går mig emot. En viss idiot har gjort livet surt för mig igen. Och andra med… Och jag är virrig, och glömmer bort saker som jag bara inte FÅR glömma! Helt enkelt världens värsta dag. Super-Agnes bryter ihop, och pallar helt enkelt inte för trycket längre.. Det bara gick inte idag. Droppen var kanske att jag inte fått veta att jag ska jobba. Det hade väl glömts bort mitt i all försäljning.
Så dagens ros till underbara Jessica, som skjutsade mig på cykel upp för alla backar hela vägen från universitetet till jobbet när jag missade bussen! Och en ros till mamma som lyssnade när jag va arg i telefon. That´s what hon är for. Jag behövde verkligen skrika av mig och gnälla riktigt mycket. Synd dock att hon hade huvudvärk.. Inte rätt tillfälle och lyssna på "ilsken varghund" (som Sigge kallade Irländsk Varghund). Tack ni fantstiska kvinnor som gör livet lite lättare!
Anna, här kommer bilden du frågade efter. Jag vet att jag är snygg. Oh yeah, när Aggie rensar avloppet!

Just nu jobbar jag heltid, och springer var och varannan dag i skolan… Och hemma ska det tvättas.. som alltid är vi för sent ute. Kläderna tog slut för en vecka sen typ.. Men imorn är det tvätt! Måndag var jag med Emma, tisdag med Lunkan (såna trevliga måsten!) och idag hos farmor och hälsa på kusinerna.. När jag kom från Lunkan igår var jag så TRÖTT! Och huvudvärk hade jag med.. Så jag somna halv 8, och sov väl i princip tills det var dags att gå upp tio i 7.

Såna här veckor är inte hälsosamma, det vet jag allt för väl. Nästa vecka blir bättre tror jag. Men oj va kul jag har!

Dagens härligaste var väl endå gossen på dags som pussar mig på kinden, och sen gnuggar hela näsan på mig. Jag reagerade på att hans näsa plötsligt såg annorlunda ut… Så jag frågar honom: “Torkade du just snor på mig?” “JaaaAaa!” säger han lyckligt med undertryck! Inte en tanke på att fröken kan tycka att snor på kinden känns mindre trevligt. Hans glada min gör det lite svårt att bli arg. Är det inte lite härligt? Det finns ju tvål och vatten lixom!

Jag har kommit på vad jag ska söka som reservutbildning i höst förresten. Waldorfpedagog såklart! Det är ju så kul att jobba. Men vill jag jobba såhär hela livet? Hur kul är det att komma hem nersmetad i snor och bananmos, till egna barn som smetar ner en med bajs och tårar…? Kanske inte så kul. Nu är det kul dock! Försäkring är ju så långt ifrån man kan komma, men då skulle jag kanske uppskatta egna barn mer (om jag nu får några?)….

Tål att tänkas på!

Håll till godo med lite kul gamla bilder =)

Aggie till Lunkan: Du ska höra Hannes.. han är HELT lyrisk!
Lunkan: Vadå? Har han hittat ett nytt program på datorn igen?
Aggie: Nä, hans bror ringde och ställde frågor om i-phone, så han får agera expert… Han är en lycklig man..

Klockren fråga av Lunkan! Hohoho! Det är det första hon antar när jag säger att Hannes är superglad.
Som en gång, när vi var i Kränge och inspekterade lyktor på bilen inför min uppkörning… Hannes hittade ett automatläge, som ställde in lyktorna efter ljuset ute. Han var så glad så det sprudlade. Vi fick massa goa saker med oss hem, att kalasa på, men när vi åkte sa han endå “…Fast mest glad är jag nog endå för att jag hitta automatläget..!”
Han är väl söt? =)

En ny vecka står för dörren.. Heltidsjobb, heltidsskola och en dag till på Chocolat. Sen vill jag ju träffa mina vänner. Hur tänker jag? Tror jag att jag orkar?

Jag orkar faktiskt. Men vissa dagar är jag trött och stressad, vilket märks direkt på barnen på dagis. Och dem dagarna blir allt så mycket jobbigare. Jag vill inte ha såna dagar. Jag blir mer irriterad, och allt bara eskalerar. Och allt annat tajmar sådana dagar. Allt går emot en. Jag förstår precis hur pappa kände när han skar sig i fingret den där dagen..

Vad lyckligt lottad jag är som har underbara vänner. Såna som ger mig energi, och orkar lyssna och tycka synd om en, fast det inte är så synd.. Emma behöver bra vänner. Såna som ger energi. Inte såna som kräver en massa tankeverksamhet. Vad är det för en vän, som är så sur att man måste tänka och analysera långt i förväg vad man ska säga och göra, för att inte “vännen” ska bli grinig..? Vänner ska vara så som DU är Emma, som förstår och lyssnar och förlåter, och ger energi. Energitjuvar kan man sluta höra av sig till.. Oftast visar det sig att man själv, med den lilla energi man har, är den som för vänskapen framåt. Utan det är det bara en energitjuv som tar o tar, och aldrig någonsin ger. Vad är sådan vänskap värt?

Jag är i alla fall glad för mitt, för det mesta, underbara jobb. Mina fantastiska vänner, och min fina familj. Och inte minst min vackra Hannes.

Oh yeah! Aggie vaknar klockan nio… Men åh nej, det är ju vintertid nu, så klockan ska fram en timme, och är alltså 10.. om en timme ska Aggie sitta på bibblan. Upp och skynda.. Fixa mackor.. Hjärncellen jobbar hårt i den tomma bollen, och efter en stund kommer Aggie på att det är på våren man ställer fram klockan.. På hösten drar man tillbaka en timme.. Slår på tvn för att få det bekräftat. Och mycket riktigt. Aggies stressiga timme har plötsligt blivit 3 slappa söndagsmorgontimmar. Med rostat bröd och gott kaffe (för nu har vi fått pappas hypade bryggare, som gör VARMT kaffe) slår sig Aggie ner i soffan.. Blippar mellan 3an och 5an på tv… Bara tråk.. 1an och 4an lika så. Och i farten blippar jag förbi 2an. Som jag aldrig tittar på… Vad går där, om inte disneydags?! Den gamla varianten!!! Underbart!!!! Bumbibjörnarna på morgonen, bättre kan de inte bli! Bumbi varvas med gamla Kalle-kortfilmer.. Fantastisk nostalgi!

Märklig dag, minst sagt! Provledaren var en riktig virrpotta. Bland annat berättade hon flera gånger om “mailadressen” som vi skulle gå in på för att se facit efter provets slut.. Det är ju svårt att gå in på en mailadress.. och få mailadresser heter “studera.nu”… så man kan kanske gissa att hon helt enkelt syftade på en hemsida? Haha!
Hannes och jag hade varsitt kladdpapper med alla våra svar på, som vi sedan kunde jänföra med facit. Provet va sjukt svårt! Värre än sist! Så vi rättade våra prov.. Hum.. Det var ju inget o ha… En hel dag slösad till ingen nytta. Så då slog vi ihop våra resultat. Räknade alla frågor som någon av oss hade svarat rätt på (vi hade svarat rätt på ungefär hälften var. Och det var inte samma hälft vi hade rätt på) . Oh, 1.8 !! Det är ju sketa bra! Gud va Hannes och jag är bra! 1.8, då är man ju värsta einstein. “Ja ihop ja” sa Hannes “Ja men jag är ju ingenting utan dig..! <3 ” säger Aggie.. Hoho..
Sen gick vi igenom svaren. Proven låg ute, två timmar efter sluttiden, så man kunde se dem på nätet (inte på mailadressen).. Hannes kunde de flesta som jag inte kunde, så vi kunde förklara för varann hur vi tänkt… Det gick bra enda tills Hannes säger “9 gånger 9 är 49..!” längre kom han inte, och den frågan blev aldrig besvarad, för AggieBaggen kunde inte knipa igen foderluckan och sluta flabba. Dock fick Hannes skratta tillbaka, när jag sa “omöjlig” på ett sätt som han påstår va fel… mer “ommöjlig”.. Fast jag tycker mig ha rätt… kan man inte säga både “otrolig” och “o-trolig” alltså med olika betoning? På precis samma sätt betonar jag olika ibland när jag säger omöjlig… Omöjlig, eller o-möjlig… Well Well…
Gott folk, ha en underbar kväll. Hannes och jag ska gosa ner oss i soffan och se Little Miss Sunshine på tv. Imorn är det jobb och skolarbete på biblioteket som gäller! =)